Efter en höst fylld av pilotande av uppgifter, intervjuer och etikprövningsansökansinlämning går projektet snart in i nästa fas – datainsamling. Med en godkänd etikprövningsansökan i bagaget tänkte jag nu beskriva de utgångspunkter vi har och hur vi har tänkt när vi har lagt upp vårt experiment i vår första studie – den jämförande studien.
Vårt experiment placeras inom den kognitiva skrivforskningen, vilket betyder att vi är intresserade av att se hur olika individuella förutsättningar inom individen påverkar och påverkas av att skriva på olika sätt (t.ex. på tangentbord eller genom att prata in texten till datorn – diktera).
Inom skrivforskningen pratar man ofta om att skrivande är komplext och att det är många olika kognitiva processer som samverkar samtidigt, så som språkförmåga (t.ex. språkförståelse eller ordförråd och tillgång till detsamma) arbetsminne och motorik. Det är svårt att skriva en begriplig text som tar hänsyn till lyssnarens perspektiv och som även är stringent och passar syfte och genre. Inte bara är det komplext att skriva en text – utan också att forska om hur någon skriver en text. Hur går det till när man skriver i allmänhet? Och för barn med läs- och skrivsvårigheter i synnerhet? Vilka faktorer spelar in för hur texten blir? Fungerar det att skriva genom att prata in texten? Skrift och tal skiljer ju sig åt på många olika sätt, går det att producera skrift genom att prata in den? Och hur mäter man textens kvalitet – om det ens går? Och den viktigaste frågan av dem alla: finns det något vi kan göra för att underlätta skrivandet för barn med läs- och skrivsvårigheter?
I vår jämförande studie har vi designat ett experiment där ungefär 30 barn i åldern 9-13 år med läs- och skrivsvårigheter och en lika stor referensgrupp kommer få producera texter på tre olika sätt: De kommer 1) berätta muntligt, 2) skriva genom att prata in texten (diktera) och 3) skriva med tangentbord på dator. De kommer också att få genomföra en mängd olika tester som prövar språklig förmåga, läsning, skrivning, textförståelse, arbetsminne och skrivhastighet.
Vi kommer inte bara samla in de färdiga texterna, utan vi kommer även att logga deltagarnas skrivprocess, vilket gör att vi kan se när, hur och var de pausar samt hur de redigerar medan de skriver. Det gör att vi kan få en inblick i hur skrivprocessen går till för deltagarna.
Nu ser vi fram emot att påbörja datainsamlingen och träffa alla deltagare!
Vet du någon som skulle vilja vara med i studien?
En flyer med info om studien och vilka deltagare vi söker hittar du här.
Du kan också gå in på Medverka i studien.
Hoppas att vi ses!
/Sanna Kraft
